Jag är ju snart klar med min uppsats, framläggning 13-14 januari, så jag borde veta lite hur man ska gå tillväga. Här är några av mina tankar helt enkelt, vad man bör göra och vad man inte bör göra. Förhoppningsvis kanske du har något att utgå ifrån efter att ha läst det här, om du nu har tänkt att skriva en uppsats.
Skriv om något du tycker är intressant!
Innan man börjar med sitt exjobb kan det vara bra att veta skillnaden mellan ett examensarbete och en uppsats, om du nu som vi faktiskt kan välja vad du vill skriva. Du behöver inte bestämma dig direkt vad du vill göra, både utformning och syfte kommer att förändras flera gånger om så det är bara dumt.
Det första viktiga valet är att bestämma vad man vill skriva om. Det är ett ganska svårt val, eftersom du troligtvis kommer att dras med det i ett halvår. Så, om du ska hålla på med någonting, ganska intensivt, i ett halvår vill du så klart att det ska vara roligt. Jag skulle aldrig klara av att skriva om till exempel centraliserade reservdelslager, för jag tycker verkligen att det är skittråkigt. Mitt första råd är helt enkelt: Välj ett ämne som du tycker är roligt!
Självklart ska det inte bara vara roligt, tänk lite mer långsiktigt än bara ett halvår framåt. Uppsatsen kan mycket väl bli ett språng ut i arbetslivet, jag har själv fått några kontakter enbart på grund av vårt uppsatsämne. Så skriv om något som du skulle kunna tänka dig att arbeta med i framtiden, eller i alla fall har anknytning till det. Förhoppningsvis går det du tycker är roligt och det du vill jobba med hand i hand, så det borde inte vara några problem.
Läs och använd ”Skrivredan”
Jag är inskriven på Växjö Universitet men vår utbildning samarbetar även med Högskolan i Halmstad och Jönköpings Universitet. Till alla våra rapporter och uppsatser använder vi oss av Skrivredan (PDF), kort sammanfattat en uppsatsmanual. Jag skulle tro att alla högskolor och universitet har en sådan.
Mitt tips är att ni bör läsa den! Läs den självklart inte som en roman, utan som ett uppslagsverk; hur ska man formulera ett syfte, vad betyder ett visst metodval och så vidare. Du kommer att hitta väldigt många tips på saker som kanske ses som självklara när du läser det, men som man kanske inte tänker på.
Syfte
Det viktigaste i en uppsats är syftet (och därefter kommer metoden). Allting utgår från syftet. Du behöver inte få till ett perfekt syfte redan första veckan, för du kommer som sagt att ändra det flera gånger om, men lägg ändå ner ganska mycket energi på formuleringen. Är du inte jätteinsatt i det akademiska (vilket jag inte är) så kommer du bli förvånad över hur viktigt det är med ordval som i det vardagliga livet nästan ses som synonymer.
Försök att få till ett så ordentligt syfte som möjligt i ett tidigt skede. Det kommer bespara dig en hel del arbete. Är syftet lite otydligt i början tvingas du samla in väldigt mycket material som du sedan kommer att förkasta när syftet ändras.
Tänk akademiskt
Gemene man tycker nog att det akademiska är ett onödigt och krångligt moment, att det ändå inte är något man kommer ha nytta av senare i arbetslivet. I viss mån håller jag med. Det akademiska är lite krångligt tills man kommer in i tänket, det kommer att ta ett par veckor och i värsta fall ett par månader.
När du väl börjar tänka akademiskt så förstår du logiken och att det faktiskt verkar ganska vettigt, det kommer återigen att bespara dig en hel del onödigt arbete. Istället för att ”göra om, göra rätt” så kan man göra rätt från början. Det här leder oss genast till nästa rubrik:
Motivera allt du gör
Det kan kännas självklart att man ska veta varför man gör en viss sak, men så är inte alltid fallet. Överdriv den här rubriken så mycket du bara kan så skyddar du dig mot en hel del opponering. Du behöver inte motivera allting skriftligt i uppsatsen, men du bör göra det för dig själv inne i huvudet.
Du ska veta varför du formulerat syftet så som du har gjort, och vad det får för konsekvenser. Du ska veta varför du gjort det metodval som du gjort. Du ska veta varför du tar med ett visst teoriavsnitt. Om du inte kan komma på en bra motivering så är det troligtvis fel och ska bort eller omformuleras.
Jag kan ta vårt tidiga syfte som ett exempel. Från början var det ”…how to successfully use social media to promote themself…”, det som krånglade till det för oss var ordvalet successfully. Självklart är det ett bra ord och något man alltid borde sträva efter, men vad betyder det egentligen? Vi skulle blivit tvungna att definiera vad successfully egentligen betyder. Det låter kanske inte så komplicerat, men det kräver en hel del arbeta att bygga upp teorier och definiera ett sådant ord. Andra exempel på krångliga ordval kan vara: lyckat, problematiskt eller effektivt. Vår lösning på problemet? Vi plockade helt enkelt bort ordet.
Referenser
Teoriavsnittet bygger på vad andra har sagt om ämnet du studerar, ganska uppenbart. Först och främst måste du självklart hålla koll på vad som kommer från vilken källa, men det jag tänker på är återigen kopplat till att du ska tänka akademiskt. Innan du börjar samla in teorin, ta reda på hur man hanterar referenser på rätt sätt.
Du vill lägga din energi på innehållet i uppsatsen, inte på onödig research för att få ordning på dina referenser dagarna innan uppsatsen ska in. Skriv rätt i både löptext och referenslistan från början. Kommer källan från en forskningsartikel så refererar du så som man ska göra då. Kommer källan från en bok som både är översatt och använt sig av redaktörer så referera som man ska göra då.
Det tar kanske lite längre tid just när du gör det men det kommer spara in många onödiga timmar.
Korrekturläs
Är det något jag har svårt för så är det olika typer av felstavningar och grammatiska fel (med det så menar jag inte att jag är någon gud på området). Det spelar ingen roll hur bra innehåll du har om uppsatsen är full med stavfel. Det räcker inte att korrekturläsa en gång, du kommer inte att hitta alla fel, så försök att få in det i ryggmärgen, som en rutin. Du väljer själv hur du vill göra men förslagsvis kan du läsa igenom hela uppsatsen en gång i veckan, eller kanske att du i slutet av varje dag läser igenom det du skrivit den dagen. Ett lite extremt alternativ är att läsa igenom texten efter varje stycke, men det skulle jag inte rekommendera eftersom du lär tappa rytmen i skrivandet då.
Självklart är man egenkär, man tycker oftast att man skriver bättre än vad man egentligen gör. Se till att någon utomstående läser igenom uppsatsen innan du lämnar in den. Din mamma, din bror, din kompis eller vem som helst som vill ställa upp. Du behöver inte ändra på alla fel de hittar, de kommer troligtvis vilja formulera om varenda mening. Det är fortfarande din uppsats och ditt språk!
På Växjö Universitet finns det något som heter Textverkstaden. Hit kan man lämna in rapporter och uppsatser för granskning. De tittar både på uppsatsens utformning och språk, ungefär som en vanlig opponering. Finns det något liknande på er skola så utnyttja det!
—
Det var allt för mig. Jag måste erkänna att jag inte är någon stjärna på att skriva uppsatser men jag ser mig nog som bättre än medel i alla fall. Självklart passar inte det här alla, vilket arbetssätt som passar är oftast individuellt, men förhoppningsvis kanske det här kan vara ett steg i rätt riktning för dig.
