I fredags tog vårt Ljungby-äventyr slut. Ett fantastiskt äventyr där jag utvecklats både kunskapsmässigt och som person. Jag har fått vänner jag aldrig kommer släppa. Jag har dumpat, blivit dumpad och träffat min underbara sambo. Jag har äntligen hittat ett spår jag vill följa många år framöver. Men först och främst, ett stort grattis till oss: GU06!
I fredags, på examensfesten, bestämde jag mig för att prata med alla i klassen och berätta hur mycket jag tycker om dem. Tyvärr hann jag inte gå igenom alla, så er jag missade ska inte känna er bortglömda. Självklart är jag långt ifrån bästa-kompis med alla, vissa kommer jag säkert aldrig prata med mer, men alla har lärt mig något. Vi var en liten klass på 16 personer där alla kunde dra lärdomar av varandra tillskillnad från en föreläsning med 100 studenter.
Det jag kommer att komma ihåg
Det bästa med Ljungby är utan tvekan gemenskapen och småskaligheten, lite det jag nämnde ovan. Ljungby är en liten industristad, eller snarare en liten håla. Egentligen borde det inte finnas något att göra men med rätt sällskap är ingenting omöjligt.
Fest i Ljungby. Sug på den en stund. Jag antar att du likställer det med skräp. Ungefär så är det, faktiskt, men alla kompisar på CIL har ändå gjort det till något bra. Det finns inga fester som kan liknas vid Ljungby-fester. Kanske är det är just staden som gör det, att man kan släppa loss. Jag har varit på få fester som spårat ut så mycket som i Ljungby med efterfest som slutar långt efter soluppgången. Värt att nämna är också alla våra underbara tentafester dagen innan tenta!
Vår fina publokal är också svår att glömma. Jag blev ordförande för vår lilla pub, i princip enhälligt om jag inte minns fel, och så började festligheterna nere i spa-avdelningen. Efter ett tag fick vi för oss att det var för litet och flyttade till en enorm matsal. Vi fixade och donade och det blev bra. Jag hann uppleva både besöksrekord och tillrättaviselse av fastighetsägaren innan jag lämnade över till nästa ordförande. Nu har jag hört att de ska flytta tillbaka till spa-avdelningen igen. Lite tråkigt om jag ska vara ärlig.
Självklart är det inte bara fest i Ljungby, egentligen är det ganska lite fest faktiskt. Otaligt antal innebandy-kvällar har genomförts, liksom en hel del beachvolleyboll matcher. Flera kvällar med TV-spel, besök på gymmet och shoppingturer på Ica Maxi. Även om Ljungby är litet och ganska tråkigt så har vi haft en hel del skoj tillsammans.
Sist men inte minst, jag kommer aldrig glömma Garvet. Inget elakt menat, men det var underbart att komma till skolan och direkt gå till kaféet och köpa en kopp kaffe. En kopp Garvet-kaffe.
Vad som händer härnäst
Troligtvis har jag besökt Ljungby för sista gången. Är jag ledsen? Egentligen inte. Jag trivs bra i Göteborg och kommer troligtvis stanna här många år framöver. Frågan är bara hur mycket en kandidatexamen är värd ute i arbetslivet. Jag har bestämt mig för att plugga vidare, på distans, men får jag ett jobb så nappar jag troligtvis direkt. Jag har även lite vaga planer på att satsa på en magister eller en master och kanske till och med forska lite om jag får chansen, men jag behöver fundera lite mer på det först.
Under våren ska jag läsa första Medie- och kommunikationsvetenskap på Linnéuniversitetet (en sammanslagning av Växjö Universitet och Högskolan i Kalmar). Tycker jag att det är roligt så kommer jag fortsätta med två fortsättningskurser, möjligtvis även den sista och fjärde kursen om det går att lösa rent logistiskt (den är inte på distans).
Jag hoppas även komma in på Webbdesign som jag efteranmält mig till. Troligtvis kommer jag glida igenom den ganska enkelt, men den krävdes för endel andra kurser som jag tänkte läsa längre fram. Men som jag sa tidigare, får jag jobb så tar jag det troligtvis. Det vore trevligt med lite mer pengar att röra sig med, men jag kommer fortsätta med MKV-kursen vad som än händer.
Jag har även lite andra projekt, planer och egna tankar som jag skulle vilja ta itu med nu när jag kanske får lite mer tid över. Blir det något konkret så lär jag berätta mer om det vid ett senare tillfälle.
För att avsluta det här inlägget, som präglades av ganska mycket fest, vill jag återigen tacka min klass för att jag fick spendera 3,5 år med er. 2,5 år i Ljungby och ett år på distans. Det är något jag aldrig kommer att glömma!
