Igår meddelade Google att de lägger ner all utveckling av fantastiska(?) Google Wave senare i år. Det är en märklig kräftgång, att gå från webbens mest omtalade tjänst (innan någon ens testat det) till att genomsyras av ett vakum. Alla horade för en invite så hur kunde det gå så fel, för det är egentligen en bra grej.
Häromdagen letade jag efter ID till jobbets Facebook-sida som jag behövde för att testa en Facebook-app. Jag kunde verkligen inte hitta det, så jag googlade och tyckte det blev pinsamt när jag såg hur enkelt det var. Förhoppningsvis är det inte bara jag som letat efter det här.
Det ni ser är min FB-sida som jag inte kommer att uppdatera utan bara testa saker på. Har du inte så många fans att du har gjort en egen URL så är det enkelt, då syns ditt ID i URL-fältet.
Självklart skaffar du en egen URL så snart du kan, och då försvinner ID från URL-fältet. Jag hittade två lösningar när jag googlade, en krånglig och en enkel.
Läs Nikke Lindqvists bloggpost om hur du hämtar ut andras(!) statusuppdateringar från Facebook via RSS, fortsätt sedan till De Sociala Graferna. Prata inte om vad som helst på Facebook!
Jag kanske är sen men jag upptäckte precis en ny, om än liten, sak hos Facebook. Håll musen över någons namn och en ruta dyker upp där du ser gemensamma vänner samt ett snabbval för att skicka meddelande. En liten profilöversikt kanske man kan kalla det.
Jag gillar Spotify, efter den senaste uppdateringen har det bara blivit bättre. Tidigare använde jag iTunes ungefär lika mycket som Spotify, eftersom jag har ett par låtar som inte finns i deras bibliotek. Nu kan man spela lokal musik i Spotify, så då har jag ingen användning av iTunes (som musikspelare).
Den nya möjligheten att stjärnmärka musik gillar jag också. Tidigare la jag all ny musik som jag hittade i en speciell spellista, för att senare avgöra om jag gillade den eller inte. Nu kan jag snabbt och enkelt stjärnmärka istället. Ingen större förändring, men jag gillar det.
Den tredje saken jag verkligen gillar, är biblioteket. Där finns all musik, från alla spellistor. Det som är bra är filtret, som fungerar ungefär som i iTunes. Känner jag för att lyssna på en artist, eller ett album, kan jag filtrera bort allt annat utan att skapa oändligt med spellistor. Mycket bra!
Men var är det där sociala som alla pratar om? Kopplingen till Facebook är kanon, men hur intressant är det egentligen att se vad andra lyssnar på? Är det verkligen socialt att se vad andra lyssnar på?
För att citera mig själv:
Det här är tänkt att vara en sida i rörelse, så det är inte omöjligt att utseende eller funktioner kan se konstiga ut ibland. Troligtvis så testar jag bara något nytt just då.
Äntligen har jag ägnat lite tid åt bloggen. Även om jag egentligen borde fokusera mer på att få ut lite bloggposter så kände jag att en renovering var på sin plats. Ta tag i allt man ska göra ”när man får tid”. Lite snabbt om vad som hände idag:
Du vet väl om att du bara kan se 250 av dina vänner/sidor i ditt Facebook-flöde? Läs hur du kan kringgå Facebooks filter, ifall du har fler vänner.
Som bekant är jag inget större fan av Arbetsförmedlingen, jag tror helt enkelt inte på konceptet längre. Rekryteringsfirmor går som tåget men framför allt kommer det blir allt viktigare att marknadsföra sig själv. Allt fler företag söker idag upp folk de vill anställa, istället för tvärtom som är det mer traditionella.
För ett tag sedan publicerade Internetkunskap ett inlägg om hur du söker jobb i sociala medier. Nedan ser du videoklippet som förklarar, men läs gärna hela inlägget.
Facebook, Twitter och framförallt LinkedIn i all ära. Det viktigaste verktyget tror jag ändå är din blogg och jag ska försöka förklara hur jag tänker.
Det är väl ingen hemlighet att Google Wave inte blev som alla hade hoppats, troligtvis inte ens som Google hade hoppats. Igår lanserade Google deras nya tjänst, Buzz, som håller på att rullas ut till alla Gmail-användare.
Hela presentationen av Buzz finns på YouTube, annars har Google lagt upp en kortare introduktionsvideo:
Fem år är kanske att ta i, men om 10-20 år så är jag säker på att Arbetsförmedlingen inte finns kvar, åtminstone inte i samma format som idag. AMS kommer att konkurreras ut av webben, sociala nätverk som Twitter och Facebook, och egen marknadsföring genom bloggar.
För ett tag sen gick jag och grunnade på ett blogginlägg som jag ville skriva. Ett inlägg med tankar som jag absolut inte var ensam om, men som jag inte sett att någon direkt uttryckt tidigare. Då, från ingenstans, börjar först Aftonbladet skriva om arbetslösheten i Sverige och Brit Stakston introducerar hashtagen #nyttjobb på Twitter. Det började alltså bli dags att trycka ut den här texten.
Med över 370 arbetsförmedlingar och nästan 9 700 medarbetare så kan nog Arbetsförmedlingen räknas till en av de större myndigheterna i Sverige. Deras uppdrag är att föra samman de som söker arbete med de som söker arbetskraft, och mest energi ska läggas på de som står längst från arbetsmarknaden. Tyvärr känns det väl nästan så att antingen får du ett jobb direkt, inom någon månad eller två, eller så får du inget jobb. När jag läser igenom några artiklar på Aftonbladet så känner jag bara: hopplöshet.
Jag har varit hos Arbetsförmedlingen en gång. Det var efter gymnasiet, när mitt sommarjobb var över. Helt plötsligt var jag arbetslös för första gången och jag behövde ett jobb. Jag gick dit med förhoppningar. Det slutade med att jag var förbannad, dels eftersom jag inte på något sätt skulle få pengar genom a-kassa (jag förstod inte riktigt hur den fungerade då) och dels för att de ville sätta mig på konstiga kurser. Jag ville ju bara ha ett jobb, ett år sådär, tills jag skulle börja plugga igen.
#nyttjobb är ett fantastiskt initiativ, där både de som söker jobb och de som söker arbetskraft kan samlas i samma ”lokal”. På bara några minuter kan arbetsgivaren få, en personlig, kontakt med potentiella människor att anställa. Utan att överdriva har jag faktiskt fått en handfull olika erbjudanden på kort tid via Twitter, och då har jag inte ens försökt att leta efter jobb än. De har bara dykt upp framför näsan på mig, någon gång har jag hört av mig och någon gång har de hört av sig till mig.
Det här passar givetvis inte alla yrkeskategorier, utan kanske främst inom IT och media. Jag har svårt att se att en ”sopgubbe” blir headhuntad för de kunskaper han visat upp på webben. Även om du kanske inte tillhör den typiska yrkeskategorin för att bli headhuntad så är det bra att hålla rätt profil på webben. När den framtida arbetsgivaren googlar ditt namn vill du kanske inte att de första träffarna är fyllda med festbilder.
Det har väl knappast undgått någon att arbetsmarknaden inte sett så bra ut under den senaste tiden men förhoppningsvis har vi nått botten och är på väg upp igen. Vi måste dock vara förberedda inför fler finansdippar som den här, frågan är om Arbetsförmedlingen verkligen räcker till i framtiden.
Redan idag marknadsför vi oss själva på ett helt annat sätt än tidigare, du marknadsför dig själv som ett eget varumärke. På bloggen visar du upp dina kunskaper, på LinkedIn ditt kontaktnät och CV, på Twitter din sociala kompetens, och på Facebook ditt sanna jag. Ja, du läste rätt. Det är på Facebook du visar dina åsikter, dina intressen och ditt umgänge. Det här är den platsen på webben där ditt riktiga ja kommer fram.
Nu kommer säkert endel moraltanter härja om att man inte alls är samma person privat som på arbetet, men ni har så fel. Stämpelklockan är död, och gränsen mellan privatliv och jobb liknas allt mer vid en disig horisont. Allt färre jobbar idag bara 100%, 40 timmar per vecka, 5 dagar i veckan. Allt fler tvingas vara tillgängliga via telefon och mail även på semestern. Så visst börjar privatliv och arbete hänga ihop allt mer. Och tror du inte att din framtida arbetsgivare kommer att googla ditt namn inför en arbetsintervju, då har du inte riktigt alla hästar i stallet.
Facebook – Vissa använder det privat och vissa i jobbet, vilket som så tycker jag att du ska ha en öppen profil. Men använd det för guds skull inte som om du vore 16 år och precis upptäckt alkoholen. En arbetsgivare vill troligtvis inte se att varannan bild och statusrad visar att du festar, eller är bakfull. Någon festbild här och där spelar ingen roll, det tyder bara på att du har ett socialt liv. Om du nödvändigtvis vill lägga upp varenda festbild du hittar så går det att begränsa behörigheten till till exempel dina vänner.
Twitter – Den största mikrobloggen. Söker du arbetskraft eller kunskap är det här du ska leta. Det finns en stor mängd människor som tillsammans innehar en enorm kunskap, och de är hjälpsamma och delar med sig! Är du ny på Twitter, så se till att följa några intressanta människor (och nej, kändisar är inte intressanta) och titta hur de använder tjänsten. Det finns flera tillvägagångssätt och tillslut så kommer du hitta ditt sätt. Men det viktigaste av allt, tveka inte att ge dig in i någon diskussion, Twitters storhet ligger i konversationen.
Blogg – Väldigt generellt så finns det två typer av bloggar, de med dagboksliknande innehåll och de med intressant innehåll, och jag tror faktiskt att båda kan användas för att marknadsföra sig själv. Dagboksinnehåll visar vem du är och vilka intressen du har, vilket arbetsgivaren självklart är intresserad av. Skriver du däremot en blogg med mer nischat innehåll så visar du upp vad du kan, och har du tur så kan det leda till ett jobb!
LinkedIn – Söker du jobb så is this the place to be. Lägg upp ditt CV, dina yrkeserfarenheter, bli rekommenderad, nätverka och knyt kontakter.
Tänk lite på Google, det är ditt namn som kommer att googlas. Använd ditt riktiga namn som Twitter-alias. Döp din blogg efter dig själv och helst även din URL på både bloggen och Facebook. Troligtvis finns det fler tjänster du kan använda för att styra resultaten i Google men börja med dessa.
Det har varit lite dåligt med iPhone-uppdateringar, så nu tänkte jag tipsa om två spel: Harbor Master och Doodle Jump. Och ja, båda spelen är väldigt beroendeframkallande.
Jag har ju tidigare tipsat om Flight Control, spelet där du ska landa flygplan. Harbor Master är ett liknande spel, du styr genom att dra rutten med fingret, fast istället för flygplan så ska du lägga till med båtar. Skillnaden mot Flight Control är att du nu även måste lämna hamnen med båtarna innan du kan styra in nya, ett till moment alltså som gör det lite svårare. Det kan även dyka upp lite hinder som pirater, virvelvindar och monster.
Harbor Master kostar 7 kronor i Appstore (det finns även en gratisvariant men du vill självklart betala så att du får tillgång till flera banor).
I Doodle Jump så är du en liten gubbe, en doodle(?), som ska försöka att hoppa så högt som möjligt. Jag har spelat liknande varianter för många år sedan, men det här är nog ett av de bästa. Du ska som sagt hoppa så högt som möjligt och desto högre du hoppar desto mer poäng får du. Du styr din gubbe genom att luta telefonen fram och tillbaka, svårt i början men man lär sig. Det svåra i spelet ligger i att undvika de små och stora monstren, svarta hål och trasiga plankor. En annan kul grej med Doodle Jump är att du kan använda Facebook Connect, och på så sätt jämföra dina poäng med dina vänner på Facebook.
Doodle Jump kostar 7 kronor i Appstore, och ja det är nog det mest spelade spelet på min iPhone just nu.
Facebook kan vara rätt segt, om inte till och med sjukt segt. Därför finns nu Facebook Lite, ett lite renare Facebook och med lite färre funktioner. Vill du testa så måste du ändra språk till English (US), och sedan gå in på lite.facebook.com.Trivs du inte så är det bara att använda den vanliga adressen till Facebook igen (och ändra tillbaka språket till Svenska).
Mashable har även lite fler, och större, skärmdumpar.
Facebook Lite t.v - Facebook t.h. Bild från Mashable
Inom ett par veckor kommer Facebook även börja med så kallade Mentions á la Twitter. I statusraden och/eller anteckningar använder du @ följt av en persons namn för att länka till denne. På ren svenska, du kommer nu kunna tagga dina vänner i statusraden och i anteckningar, som du tidigare gjort i dina foton.
Igår hände det som få trodde på, Spotify-appen blev godkänd av Apple. Daniel Ek bekräftar det själv. Hela Internet och Twitter gick bananas. ”Inom kort” finns Spotify i AppStore. Många rapporterar givetvis om detta, den troligtvis mest efterlängtade appen?
Lite senare så bekräftas det också att den nya Facebook-appen finns ute i AppStore, ett otroligt lyft från den tidigare. Det kan vara så att det i AppStore ser ut som den gamla vanliga appen, men den är uppdaterad. Ta bort appen från din telefon, och hämta på nytt så fungerar det (med tips från Videren, med flera).
Simon har förevigat de båda tweetarna.
(För oss andra Apple-nördar ska det också tilläggas att Apples nya operativsystem, Snow Leopard, släpps just idag. Ett bra avslut på den här veckan helt enkelt.)
Om ni har loggat in på Facebook nyligen borde ni sett en liten rutan som uppenbarade sig. Facebook börjar använda användarnamn. I Sverige blir detta möjligt på lördagsmorgon (13 juni klockan 06.01) och du kommer själv få möjlighet att välja vilket användarnamn du vill använda.
Facebook-bloggen
Det här kommer innebära att det blir betydligt enklare att berätta för andra om hur de hittar till din profil. I mitt fall är väl inte detta några problem eftersom jag har ett så pass ovanligt efternamn, men för de med de typiska son-efternamnen kan det bli smidigt.
Väljer du dessutom ditt vanliga namn som användarnamn borde du indexeras högre upp av Google. Just därför tycker jag att det är viktigt att så tidigt som möjligt sno åt sig sitt eget användarnamn. Annars kommer du troligtvis tvingas använda något fult namn med random-siffror.
En tanke, kommer folk försöka norpa åt sig företagsnamn med förhoppningar om att sälja dyrt?
Sätta klockan på en lördagsmorgon är lite väl overkill, men det är i alla fall det första jag kommer göra när jag startar upp Clara. Och gud nåde den som snor mitt användarnamn!
Via Jardenberg såg jag att Facebook äntligen öppnar upp för OpenID. Länk. Länk.
Min Clara blir bara bättre och bättre. Jag upptäckte precis (genom Bloggy) att jag kan chatta med mina Facebook-kontakter genom Adium. Nu finns det alltså ännu fler anledningar att inte logga in på Facebook. Mycket bra!
Vardag C-uppsats
Copyright © Johan Wigmo
WHTEVR
Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress