Upphovsrätten togs fram för att ge konstnärer rätten att ta betalt för sitt eget verk. Internet är en av modern tids största uppfinningar och har gett piratrörelsen ett kraftfullt verktyg. Tidigare i år föll den största upphovsrättsliga domen i svensk historia. Kan dessa två världar, Internet och upphovsrätt, leva vidare som idag? Det här är min slutuppgift i sommarkursen Öppenhet på Internet, varning för långt inlägg.

Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett om det är:

1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,
2. datorprogram,
3. musikaliskt eller sceniskt verk,
4. filmverk,
5. fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst,
6. alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller
7. verk som har kommit till uttryck på något annat sätt.

Upphovsrättens tanke är att på ett ganska diffust sätt skydda konstnärers och andra upphovsmäns rätt till betalning. De äger den ekonomiska rätten till sitt eget verk. Det är alltså inte tillåtet att kopiera någon annans verk för egen ekonomisk vinning, utan endast för privata ändamål.

Det finns två ganska uppenbara anledningar till var upphovsrätten finns, (1) det ska vara möjligt för konstnärer att försörja sig på sitt arbete vilket i sin tur ska leda till att (2) kulturskapandet kan fortleva.

Den ursprungliga upphovsrätt togs fram i slutet av 1800-talet med den så kallade Bernkonventionen.

Internet – Den digitala verkligheten

De senaste åren har Internet utvecklats väldigt mycket. I slutet av 1990-talet/början av 2000-talet gick Internet från att ha varit något få förunnat till något som fanns i näst intill varenda hushåll. Idag är det till exempel fler som har bredband än som prenumererar på en dagstidning i Sverige. De senaste åren har Internet tagit ytterligare ett stort steg i och med att web 2.0-tekniken har utvecklats och implementerats på allt fler tjänster.

Internet är inte längre ett plakat med information, likt böcker eller dagstidningar. Det är ett interaktivt medium där användarna är med och bidrar till informationen, ett användargenererat innehåll.

Piratkopiering – Den digitala utvecklingen

Internet är en oerhört stor bidragande faktor till den digitala utvecklingen, allt som går ska överföras från fysisk till digital form så att det blir tillgängligt på Internet. Det ska inte bara vara digitalt, det ska också alltid finnas tillgängligt och dessutom ska det gå snabbt.

Näst efter Internet är piratrörelsen de som bidragit mest till den digitala utvecklingen, de överför det fysiska mediet till en digital fil. Om dagens ungdomar vill se en film så vill de se den direkt och laddar ner filmen från närmsta torrent-sida. De tar inte bussen eller cykeln för att köpa en film (eller eventuellt för att hyra den). Det tar tid, det kostar pengar och de vet faktiskt inte om filmen ens är bra. Med dagens bandbredd kan de istället börja titta på filmen efter bara ett par minuter.

Pirater anser oftast inte att de begår något brott, eftersom de inte stjäl någonting, ingenting försvinner som vid en bilstöld. Upphovsrättsinnehavarna anser sig dock bestulna på en missad försäljning.

Spectrial – Ett spektakel utan verklighetsanknytning

Många anser att upphovsrättslobbyn har fått en för stor makt, vilket bland annat resulterat i den så kallade IPRED-lagen (egentligen Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område).

Rättegången mot The Pirate Bay (TPB), eller Spectrial som det också kallas (från engelskans spectacle, spektakel, och trial, rättegång), är ett utmärkt exempel. De fyra åtalade dömdes för medhjälp till upphovsrättsbrott, de har alltså inte själva begått upphovsrättsbrottet, och straffet blev ett års fängelse samt 30 000 000 kronor i skadestånd. Åtalet innehöll 23 musikalbum, 9 filmer och 4 datorspel som hade funnits tillgängliga under mindre än ett år via www.thepiratebay.org.

Om vi sätter skadeståndet i proportion till andra typer av brott kan det ses som en helt vansinnig summa:

• En 32-årig man dömdes till våldtäkt på sambo. Fängelse plus skadestånd på 100 000 kronor.
• En 38-årig man dömdes till grov våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn samt sexuellt ofredande. Flickan är idag åtta år men var självklart yngre vid övergreppen. Fängelse och skadestånd på 300 000 kronor.
• En 81-årig man dömdes för yxmord på sin sambo. Fängelse plus skadestånd på knappt 100 000 kronor till dödsboet.

Att erbjuda en transportväg, en tracker, samt länkar till upphovsrättsskyddat material är alltså 100 gånger värre än grov våldtäkt sexuellt övergrepp och sexuellt ofredande mot en 8-årig flicka? Självklart överklagade TPB, eftersom de anser sig vara oskyldiga, men det kan även tilläggas att åklagarsidan har överklagat. De tyckte att skadeståndet blev för lågt.

Nya marknadsmodeller

För att Internet och upphovsrätten ska kunna fungera ihop krävs det nya sätt att distribuera filmer, musik och så vidare. Som jag nämner ovan har Internet gjort oss vana att vi ska få saker gratis/billigt, direkt och med en enkelhet att kunna ta reda på mer. Nedan följer exempel på hur skivbolagsbranschen skulle kunna utvecklas.

Digital försäljning

Den fysiska försäljningen av CD-skivor håller på att dö ut, i alla fall hos köparna. Det är få som fortfarande är intresserade av att fylla hela bokhyllor med CD-skivor, plus att det är fruktansvärt dyrt. CD-skivan och fodralet kostar pengar, distributionen kostar både pengar och skadar miljön och det är väldigt omständligt att behöva byta skivor hela tiden.

En digital musikfil är enklare att införskaffa, enklare att lyssna på genom egna spellistor, enklare att ta med sig och enklare att säkerhetskopiera (förutsatt att det inte finns något DRM-skydd). Vidare är det viktigt att hitta rätt prisnivå, är det för dyrt så vänder sig kunderna till piratkopierat material istället. Det är också viktigt att musiken inte bara säljs i albumformat utan varje låt går att köpa enskilt, det är få album som är fyllda med bra musik och då vill inte kunderna betala för de dåliga låtarna.

Streaming

Att köpa digital musik är billigare än att köpa fysiska CD-skivor, men det är fortfarande dyrt. Microsoft hävdar att det kostar 30 000 dollar att fylla en iPod. Ett alternativ kan därför vara att prenumerera på musiken istället och betala en månadsavgift.

Spotify har som många setts som den första lösningen som har en chans att konkurrera med piratkopiering. Det är en streamingtjänst i två varianter, antingen gratis med inslag av reklam eller med en månadskostnad utan reklam. Spotify har lyckats övertala de stora jättarna Universal, Sony, Warner och EMI.

Problemet med Spotify är att du måste ha tillgång till en dator och Internet, det går alltså inte att plocka med musiken i din MP3-spelare. De har löst detta genom ett samarbete med en återförsäljare av digital musik, 7digital, där du kan köpa och ladda ner låtarna som finns i Spotify. Ett annat väldigt stort problem med Spotify är att de faktiskt ännu inte kunnat visa upp någon vinst men tjänsten är fortfarande ny och det ska bli spännande att följa fortsättningen.

Konkurrera mot gratis

Den största utmaningen för upphovsrättsindustrin är att de konkurrerar mot gratis. Allting (en sanning med modifikation) är gratis på Internet. Hur ska skivbolagen kunna ta betalt för någonting som kunderna kan ladda ner gratis?

För att kunna konkurrera med gratis så är det viktigt att man är bättre på alla andra punkter än just priset, sen skadar det inte att försöka minska så många utgifter som möjligt. Tjänsterna måste hålla en högre kvalitet som är enkel och användbar, samt att utbudet måste vara stort med en hög ljudkvalitet.

Dagens musikindustri är omodern och här finns mycket att förbättra. En stor fråga är om de stora skivbolagens existens ens är berättigad längre. Modern IT och Internet har gjort att artister själva ganska enkelt kan spela in sin musik, marknadsföra sig över hela världen och faktiskt kommunicera direkt med sina fans. Skivbolagen är egentligen bara en mellanhand som kanske inte längre behövs.

Det gäller helt enkelt att kunna erbjuda något mer, något extra.

Extramaterial

Upphovsrättsindustrin behöver erbjuda något mer än bara musiken och det borde egentligen finnas flera sätt att göra detta på. Ett exempel skulle kunna vara att kunden, förutom musikalbumet, får en kod vid när han/hon köper något. Den här koden skulle kunna fungera som rabatt på konsertbiljetter eller på ”fanprylar” som t-shirts och affischer. Artisten skulle även kunna sända korta ”minikonserter” från sin egen dator live, eller chatta med sina fans.

Det är inte bara artisten som kan erbjuda extramaterial till sin musik, utan även tjänster som säljer eller streamar musik kan göra det. Tjänsten kan spara vilken typ av genre du brukar lyssna på och på så vis automatiskt rekommendera musik som kanske skulle passa dig. Tjänsterna skulle också kunna tillhandahålla forum där användarna kan diskutera musik, artister och även tjänsten generellt.

Alla dessa saker ger kunderna mervärde utan att det egentligen kostar artisterna något.

Internet och upphovsrätt i symbios

Jag tror helt klart att Internet och upphovsrätt kan kombineras, något annat vore galet. Internet är en av de största uppfinningar i modern tid och upphovsrätt kan mycket väl kännas som en trygghet hos konstnärerna. Upphovsrätten har dock ett par år på nacken och behöver förnyas, inte för att skydda om nya tekniker utan för att utnyttja dem.

Istället för att motarbeta Internet borde det utnyttjas. Om du är artist och någon har lagt upp ett bildspel på YouTube med din musik i bakgrunden, kommentera vänligt och beröm klippet (om det förtjänar beröm). Länka gärna till din webbplats så att de kan köpa din musik och hitta var de kan se dig live.